Alla bär vi en massa masker för att dölja vårt egentliga jag, dölja oss bakom något som vi tror kan skydda oss å dessutom döljer vi oss bakom dem här maskerna för att inte släppa fram dem sanna känslorna som man verkligen känner. Det kan vara hat känslor, sorg känslor, glada känslor, saknads känslor, obehags känslor, kärleks känslor.....Ja alla känslor. 

Men hur många bär egentligen den här masken? 

Bärs den av din bästa vän?

Bärs den av din ovän? 

Bärs den av en familje medlem eller kanske rent av bärs den av kassörskan i en ICA affär. 

Har ni någonson stannat upp å tänkt efter på hur andra människor har det å tittat på personen bakom masken?

Helt ärligt tror ja inte de. Tror inte att de finns så många som faktiskt känner sina vänner eller ovänner eller sej själv, utan dem känner masken. Kanske e de pga att personen inte tar av den eller så är det för att man själv inte orkar titta under masken å se vem som finns bakom den. 

Hur gör man för att få bort masken? Ska man bara slita av den? Ska man ta bit för bit? Ska man behålla den på å bara lufta lite ibland?

Det är upp till var å en att avgöra vad som är rätt. Men alla ni som bär dem här maskerna, tänk på vem de e ni egentligen sårar för de e inte er själva som ni sårar... 

Over and out!!

Nu har det gått 8 år sen du drogs ifrån oss. Saknaden är oerhört stor å hålet i hjärtat e obeskrivbart stort. Du var mitt berg, min stöttepelare. Jag saknar daj varje dag. Ibland känns de som att de var igår som vi var å fiskade vid sjön, precis som vi gjorde när ja var liten. Vet att du finns här hos mej å Diezel varje dag å vakar över oss, dag som natt. Ibland önskar ja att du vore här så ja kunde få prata me daj. Du hade alltid svar på allt. Ibland önskar ja att du vore här så du kunde fått träffa Diezel men han där uppe hade en annan plan för daj. I mitt hjärta finns du alltid å även i mina drömmar när allt är som mörkast. Där ger du mej dem svar som ja behöver eller dem råd som kan hjälpa mej på vägen i livet. Vila i frid farfar. Älskar och Saknar DAJ!!!!!